Snart så är det höst..

Det är den sjuttonde augusti och hösten börjar närma sig med stormsteg och jag är rädd. Jag är rädd för kylan som kommer och jag har ingen lust att bädda ner mig med flera plagg när jag ska sova. Jag vill behålla sommaren som har betytt så otroligt mycket för mig. Jag har spenderat den med D och det har varit den bästa sommaren någonsin. Vädret har bara varit skit men de stunder som vi har haft med varandra och vi har haft så jävla roligt! Vi har badat då vädret har tillåtit det, vi har tagit promenader på kvällarna och tagit vår kvällscigg. Vi har gått hand i hand och funderat på vad vi ska göra dagen som kommer. Jag hoppas att jag har kvar min älskling nästa sommar också. Då ska vi försöka hitta på mer saker.

Jag läste Josefins blogg förut och jag har en bitterljuv kärlek till hösten egentligen. Jag håller med henne om att hösten är mysig på ett sätt men jag hatar när kylan biter mig i röven och får mig att stanna inne när den första snön kommer. Men hösten och vintern är trots allt den bästa tiden jag kan minnas. Det var då D började i min klass och jag föll för honom så hårt så att jag hade kunnat göra mig extremt illa. Han var den tuffa glamrockaren som sket i vad alla tyckte. Det var konstigt att han ens såg mig när jag hade försökt göra mig sedd bra länge. Jag är glad att han såg mig.. Om inte, så hade jag inte mått så bra som jag gör nu. Jag har förstås en lång väg till att må bra på riktigt men jag kan säga att han underlättar otroligt mycket.

Jag trodde att min förra pojkvän var den ultimata, men när jag mötte D så var han ingenting jämfört med det. Mitt ex visade sig vara ett otroget svin till slut. Så jag är glad att jag dumpade honom. Jag fattar inte hur jag bad honom om att stanna när det borde ha varit tvärtom. Han var inte värd mig helt enkelt. Hur som helst.. Nu ska jag gå ner och göra käk så jag har imorgon när jag ska jobba. Sedan så ska jag hitta någon bra bok och sedan hoppa i bingen. Jag har ett par levande ljus tända nu och det känns så mysigt. Det är så tråkigt att jag är tvungen att vara här ensam bara. Men om ungefär fem dagar så är jag i hans armar igen.