torsdag 26 februari 2009

Paramore - For a pessimist I'm pretty optimistic

Jag är så fruktansvärt trött på mobbning så jag skulle kunna spy här och nu! Jag kom in på en väns bilddagbok. Där fann jag en bild där det stod oförskämda och elaka kommentarer, helt enligt mig. Det är alltså folk som går i nian/ettan på gymnasiet som beter sig så fruktansvärt illa. Jag förstår bara inte. Har de inte lärt sig något vett ännu? De är runt sjutton år och då tycker jag att man bör förstå vad fan det är de sysslar med. Jag är så trött på folk som tror sig vara snyggast i världen, de tycker att de ser så bra ut så att de kan klanka ner på dem som inte ser ut precis som dem. Jag har aldrig blivit mobbad på sådant vis men jag kan förstå hur äckligt jobbigt det måste vara med folk som flåsar dig i nacken och slänger elaka ord efter så fort du går igenom korridoren. Jag är så trött på de perfektionister som tycker att hela världen ska rätta sig efter dem och ingen får vara den andra olik. Jag blir så ledsen av att veta att det är barn och unga tonåringar som går igenom det här varje dag. De ska inte behöva ta den smärtan!

Min vän är några år yngre än mig. Men för det så ser inte jag mig själv som äldre eller att jag står högre än vad hon gör. Man kan se ett tydligt mönster: mobbare ger sig på dem som är några år yngre, för då kan de faktiskt inte försvara sig. Skulle jag ge mig på och mobba eller vara jävligt taskig mot någon som är tre år äldre än mig så skulle jag säkert bli knäckt direkt pga jag inte är lika allmänbildad och har inte samma erfarenheter som en person runt tjugo år har. Varför ska ålder ha en sådan betydelse? Ålder är ingen rankordning. Det är ingenting som säger att jag kan sätta mig över en person som är tre år yngre än mig. Jag skulle aldrig få för mig att behandla någon så illa. Jag har mognat genom åren och jag kan faktiskt förstå att folk mår dåligt utav verbala kränkningar. Det är inte alla som förstår det och jag kan inte säga annat än att jag tycker synd om de människorna! Jag tänker inte lida med dem eller tycka synd om dem så pass så att jag vill möta dem med öppna armar. Jag tycker bara synd om dem för att det tar så mycket energi och det är faktiskt folk som blir äcklade av folk som mobbar. Jag är en utav dem som avskyr det. Många kan nog tycka att det har med ungdom och ignorans att göra. "Ja men de är så unga, de kommer växa ifrån det!" Men de som mobbar i ung ålder har en tendens att behålla det in i arbetslivet.

Så om du vet någon vän, bekant eller en helt främmande person som blir mobbad så finns det hjälp att ge. Att finnas där för de här personerna är otroligt viktigt och de värdesätter det verkligen. Om de faller så kan du hjälpa dem upp. Absolut ingenting är omöjligt!


Mötley Crüe - Bittersuite

Jag har "genomlidit" en hyfsat bra dag i skolan idag. Först så var det svenska som gällde och jag höll på att dö. Ordval och meningsbyggnad intresserar inte mig så värst mycket måste jag säga. Så jag höll koll på klockan som Oskar hade runt sin handled och önskade att tiden skulle gå lite snabbare. Efter svenskan blev det en snabb rast och sedan var det dags för musikproduktion där vi hade en ensemblelektion istället. Vi har en konsert på tisdag 18.30 som vi måste öva inför. Vi har dock inte fått reda på vilken låt vi ska köra ännu. Jag hoppas att det blir Fun fun fun med Beach boys. Den är så otroligt skön och idag så satte vi den verkligen. Jag ber till gud att det blir den!

Snart så ska jag bege mig ner till köket och baka en kladdkaka. Ikväll så kommer Arvid och Oskar hit! Vi ska ha en mysig filmkväll med kladdkaka såklart. Jag funderar på att baka muffins när jag ändå är igång, eller till och med kladdkake-muffins? Det bara vattnas i munnen på mig! Jag får se till att jag håller detta blogginlägg hyfsat kort så att jag hinner hugga in på kladdkakan när jag väl har gjort den och den är alldeles varm och god.

När jag hade pratat med D i telefon igårkväll så hann jag inte säga att jag älskar honom. Så jag ringde i flera timmar men han låg ju såklart och sov så han svarade inte. Det värsta var att jag inte kunde sova och verkligen ville prata med honom. Men jag fick tag på honom imorse och då sa jag att jag älskar honom. Han sa samma sak till mig och min dag hade absolut inte kunnat börja bättre än så. Då fick jag helt plötsligt motivation och ork att gå till skolan trots att han inte skulle komma dit. Jag har verkligen världens bästa pojkvän! Ingen eller inget kan slå honom. Dessutom är han bäst och snällast i världen.

onsdag 25 februari 2009

Mötley Crüe - Bitter pill

Klockan är kvart över åtta på kvällen och jag sitter här med klet i håret, annars kallat som hårfärg. Sist jag färgade håret så blev det tyvärr ojämnt och ganska så fult men nu så ändrar jag alltså på det. Min dag har varit riktigt seg pga att jag mådde sjukt illa inatt och inte kunde sova för fem öre. När jag väl hade somnat så ringde Dennis mig och pratade en gnutta. Han ville se hur det var med mig. Har jag världens bästa pojkvän? Ja. Hur som helst. Innan han ringde så hade jag lyckats stängt av tvn i sömnen och släckt lampan som står en bit ifrån sängen. Jag förstår inte riktigt hur jag lyckas. Det var samma sak när jag sov hemma hos Dennis i helgen. Jag hade gått och bytt kanal mitt i natten.. Jag kanske egentligen ville stänga av tvn? Jag har ingen aning och det lär nog förbli ett mysterium.

Den här kvällen ska spenderas hemma och jag ska bara ta det allmänt lugnt. Jag har inte varit i skolan på hela veckan så imorgon ska jag dit. Men jag har ju faktiskt haft en riktigt bra anledning till att inte gå dit heller. Jag har haft hugg i hjärtat nu på senaste tiden så igår var jag ju hos läkaren. Det hela såg ju bra ut men ett besök hos läkaren utan några som helst preparat för att underlätta huggen gör ju inte så att de försvinner. Det kanske är en tidsfråga. Jag kanske är nervös eller orolig över någonting undermedvetet som gör att jag mår dåligt bara.

Imorgon så är det ensemble och det är min absoluta favoritlektion på hela veckan. Då kan man bara köra loss och skita i allt i stort sett. Bara sjunga, eller spela gitarr. Vilket instrument man nu har. Där behöver man inte vara bäst på att sjunga eller vara en gitarrgud för att man ska kunna få ett hyfsat betyg. Jag är väldigt engagerad i den mer praktiska biten än vad jag är när det gäller den teoretiska biten. Visst försöker jag mig på teorin men det är svårt. Det är bara att bita ihop och kämpa.

tisdag 24 februari 2009

Erik Hassle - Hurtful


Klockan är snart tolv på förmiddagen och jag har varit hos läkaren. Gjorde ekg, mätte blodtrycket och de tömde mig på fyra rör med mitt kära blod. Ekg:et såg bra ut och blodtrycket likaså. Det verkade som att de skulle göra bra många prover eftersom att de tog så mycket blod ur min stackars kropp. De skulle iallafall se om sköldkörteln var okej och diverse vitaminer. Jag hoppas att det visar sig att allt ser bra ut. Skulle vara ganska trist om jag blev sjuk pga att allt inte står rätt till. Men änsålänge så är det prima!

Idag så blir det ännu en ensam och tråkig dag. Hade kunnat döda för att ha D här hos mig nu. Men jag får antagligen träffa honom i skolan imorgon och det hurrar jag för! Förhoppningsvis så ska vi umgås i helgen också. Då ska jag bjuda honom på pizza och skämma bort honom rejält. Vi kan nog räkna med att det går åt lite godis också. Som tur är så får jag studiebidraget på fredag, annars hade jag aldrig kunna haft råd med någonting. På fredag så ska vi nog till Gamla Palladium för att se på Tommie's band när de spelar. Jag har aldrig hört dem och det ska bli riktigt intressant! Jag hoppas att D har lust med det för jag vill verkligen höra dem spela. Jag kan ju alltid gottgöra honom med ett kilo godis. Då blir han så jävla lycklig, det vet jag.

Egentligen så skulle jag behöva plugga idag men tyvärr så är alla mina grejer i skåpet i skolan. Jag har varken ork eller lust till att åka och hämta sakerna. Det kan gott vänta tills imorgon. Jag vill vara lika duktig som D är just nu: han pluggar järnet. På något jävligt underligt vis så tycker jag om att plugga. Det får mig att känna mig duktig. Dessutom så får man så himla bra samvete efter att man ha skrivit de där fem A-4 sidorna. Då kan man kicka bort alla papper och böcker och bara lägga upp fötterna på skrivbordet och slappa! Nåväl. Jag kan alltid börja med att lägga upp en liten planering med hur jag ska göra arbetena och när jag ska göra dem. Smarta Karolina är på gång.

måndag 23 februari 2009

Paramore - Decode


Hemma efter ett dygn hemma hos min underbara baby. Dock var jag sur halva tiden och det gjorde inte honom så glad. Men som tur är så blir vi alltid lika kramgoa och härliga efter att stormen har lagt sig. Han köpte glass till mig och var sådär sjukt söt som alltid. När han satt och pluggade så rättade jag alla hans stavfel och helt orimliga meningsbyggnader. Visst blev han en aning irriterad och sur men till slut så blev det ju bra. Jag vill att han ska få högsta möjliga betyg! Vi har haft en riktigt seg dag. Han är fortfarande sjuk och jag har ont i hjärtat så vi stannade hemma båda två. Vi sov till halv tre på eftermiddagen då jag trodde klockan var runt nio på morgonen. Knas! Men vi har haft det ganska så mysigt iallafall. Det var tänkt att jag skulle åka hem runt fyra men jag tiggde och bad om att få stanna längre. Han lät mig och glad blev jag. Eftersom att jag inte träffar honom förräns på onsdag eftersom att jag inte ska till skolan imorgon så ville jag stanna lite längre. Det var en förbannad tur att jag fick min vilja igenom. Annars så hade jag tjurat på bussen hem.

När vi satt och mumsade på våran melonglass så frågade han om jag ville ha sällskap hem på bussen. Klart somfan jag ville det! Jag hatar att åka buss själv eftersom att man bara sitter och lyssnar på musik. Ingen man kan prata med, ingen som pratar med mig. Det suger helt enkelt. Så vi satte oss på bussen och pratade om allt mellan himmel och jord. Vi satt där och svettades på den hypervarma bussen och bara gosade. När vi kom fram så satte vi oss och pratade och gosade lite till! Sen var det dags för honom att ta samma buss hem och jag blev ensam ännu en gång. Men efter några pussar och tungkyssar så var jag glad igen och jag begav mig mot parkeringen och pappa hämtade upp mig. Snäll som han är! Han frågade till och med om jag ville ha en hamburgare! Karln tror nog inte att jag får mat hos familjen Strand. Men gulligt att han frågade!

Nu sitter jag bara och lökar eftersom att jag inte har någonting annat att göra. Jag skulle vilja göra mig en macka och oboy men jag orkar inte just nu. Det var ren lycka att komma hem till mitt rum idag eftersom att det såg så fint ut. Sängen var bäddad och skrivbordet var nästan tömt på grejer förutom laptopen som stod där och bara log emot mig. Jag städade tydligen innan jag åkte till Dennis igår och jag blir alltid lika glad när jag kommer hem till ett rent och fint rum. När jag spenderade nästan hela lovet hemma hos Dennis och kom hem så låg det ett tjockt dammlager på både datorn och skrivbordet. Jag hade bara lust att hänga mig samma sekund som jag fick se all skit! Hujedamig säger jag bara.

söndag 22 februari 2009

Paramore - Franklin


Klockan börjar närma sig halv tre och snart är det dags att bege sig mot resecentrum för att ta bussen till Högsjö. Men idag så är det en såndär jobbig buss, så jag måste alltså byta i Vingåker. Så där kommer jag stå i tjugo minuter och frysa rumpan av mig. Men visst är det värt det eftersom att jag får träffa min sötnos. Den här gången får jag inte glömma att ta med mig dagboken. Det är som terapi för mig, att få skriva av mig i min dagbok och det gör mig gott. Jag mår bättre när jag skriver! Tiden går så fruktansvärt sakta häromkring. Är det för att man har så jädrans tråkigt hela tiden? Kan mycket möjligt vara därför.

Jag har varit uppe hela natten och knappt fått någon sömn. Jag väntade på att D skulle ringa. Men när han kom hem halv fyra inatt så trodde han att jag sov. Det var så typiskt. Här har jag väntat dag och natt på att han ska ringa så tror fanskapet att jag sover trots att jag sa åt honom att jag skulle stanna uppe tills han ringde. Nåväl! Jag kan inte klandra honom. Det är bara onormala personer som är uppe hela natten och ja, jag inkluderar mig själv i den kategorin.

lördag 21 februari 2009

Duffy - Rain on your parade

Klockan är kvart över två på natten och jag har inte ett skit att göra helt ärligt. Jag väntar på att D ska ringa. Han är på fest för tillfället och jag kan inte sova om jag inte får höra hans röst just nu. Fast jag är svintrött och mina ögon skenar iväg så ska jag hålla mig uppe så länge det går. Jag har visserligen tre härliga grabbar att prata med så jag klarar mig tills jag ramlar av stolen och somnar. Vad skönt det skulle vara att bara ligga och sova som ett litet barn nu, utan några som helst problem eller bekymmer att tänka på.

Imorgon vid den här tiden så ligger jag, dreglandes, och sover tillsammans med D på hans underbart sköna madrass. Det är väldigt lockande vid det här laget och jag hatar att vara själv om nätterna då jag sitter uppe och gör ingenting. Lite sällskap nu skulle absolut inte skada. Jag älskar att ha någon vid min sida, speciellt om det är D för han smeker alltid min arm, rygg och mage. Det älskar jag! Men imorgon så får jag ju träffa honom. Underbart.

Duffy - Big flame


Det blev ingen Dennis idag. Eftersom att han är sjuk så hade han inte ork eller lust att komma hit och jag kan absolut inte klandra honom. När jag fick ett sött men ack så sorgligt sms där det stod att vi skulle ses på måndag istället så blev jag helt stum. Jag visste inte om jag skulle vara förbannad eller bara ledsen. Jag förstår ju honom men just då tänkte jag bara på mig själv. Jag ville att han skulle komma och sket i om han var sjuk eller inte. Han kan väl vara sjuk hos mig också. Efter att jag hade grinat i en timme så bad jag om ursäkt för mitt äckligt jobbiga beteende och vi bestämde att jag skulle komma till honom imorgon istället. (Jag åker dit för att jag ska slippa bli besviken då han kanske inte hade kommit till mig imorgon heller.)

Det är väldigt tråkigt att vara hemma själv utan vän eller kärlek vid sin sida. Inte för att jag har försökt få hit en vän men det kvittar. Att vara själg suger helt enkelt och det är ingenting jag rekommenderar. För att göra saken ännu värre så snöar det ute och jag blir nästan förbannad. Nu vill jag ha vår! Solen ska kika fram och smälta snön. Sedan ska det bli maj och jag ska fylla år och ha en riktigt dunderfest utomhus. Alla mina nära och kära ska vara där och överösa mig med presenter och grejer. (Man kan alltid drömma.)

Sedan vill jag ha sommar. Det ska vara åtminstone 27 grader varje dag och solen ska skina mer än vad den någonsin har gjort tidigare. Jag ska strassa runt på stranden med en ursnygg bikini och en drink i handen. (läs: jag fortsätter drömma) Jag ska sitta på altanen och sola mig så snygg så att ingen kan motstå mig, varken tjej eller kille. D ska finnas vid min sida och han ska också sola sig snygg, men inte lika snygg som mig. Om han blir snyggare än vad han redan är så kommer jag med all säkerhet förlora honom och det vill jag inte. Dessutom så ska jag vinna över honom i solning. Han klagar hela tiden på att jag är blek och ser sjuk ut. Men vad tror han egentligen?! Det är inte så att man får färg genom att gå runt i dunjacka och thermobrallor. Nä, så funkar det inte riktigt.

Jag kan inte säga annat än att jag verkligen längtar till våren och sommaren. Den får gärna komma nu med en gång!

Duffy - Tomorrow


Klockan är alldeles strax ett på förmiddagen och jag har precis gått upp. Mitt humör är bättre än någonsin och idag är jag glad. Det beror på att D ska komma till mig idag. Vi är väldigt sällan här och när han väl kommer hit så släpper jag inte honom förräns jag är riktigt tvungen. Han är fortfarande sjuk men han mår nog tillräckligt bra för att komma till lilla mig. Men innan jag möter honom vid bussen halv sex så ska jag städa mitt rum och sedan åka iväg och handla. Man behöver ju lite gott när man har pojkvännen här. Vi brukar alltid köpa sjukt mycket godis som går åt på bara en kväll. Det är sjukt vad gott godis är. Hur som helst. Jag har en del att göra idag eftersom att dammlagret överallt är ganska tjockt. Jag känner mig kluven till det här med städning; jag hatar det men efteråt så blir det ju så snyggt. Så på vis så kan jag inte låta bli att ha en liten förkärlek till det.

Idag så har jag och D varit tillsammans i två månader. Det låter nog lite patetiskt att jag säger det så, eftersom att två månader inte är en lång tid. Men de här två månaderna är nog de allra bästa i hela mitt liv. Jag har lärt känna och börjat älska en person som betyder mycket för mig nu och kommer göra det framöver också. Det är nästan som att vi har känt varandra i en hel evighet. Som att han har borrat sig genom min hud och alla andra organ. Han är överallt i min kropp och han följer med mig vart jag än går. Han finns där för mig likaså jag finns där för honom!

Nu är lovet snart slut.. Jag kan inte säga annat än att det har gått fruktansvärt fort och jag vill bara ha ännu mer lov. Men nu när skolan börjar så händer det ju faktiskt lite roliga saker. Våran naturkunskapslärare kommer vara mammaledig i några veckor så då är de lektionerna uteslutna. Och vecka tio så ska vi uppträda med våra ensemblelåtar samt körlåtar. Kören struntar jag nog i men ensemblelåtarna är alldeles underbara. Och jag får vara i samma grupp som Linnéa, Philip, Johnny, Tom och Johannes. Alla är talangfulla på sitt vis och ibland är det svårt att komplettera allt men för det mesta så funkar det. Så när vi väl ska spela upp så måste alla komma och kolla såklart! Jag får en sådan kick av att se en stor publik och alla ser på mig och mina kompanjoner på scen. Jag ryser av bara tanken! Underbart!

fredag 20 februari 2009

Paramore - That's what you get


Jag har tråkigt som bara fan men ska snart börja med skynket som jag ska sätta för garderoben och ta bort dörren. Det kommer nog bli snyggt, när jag väl tar tummen ur arslet och sätter mig framför symaskinen. Jag måste säga att jag är lite halvt avtänd på att sitta och sy nu men jag vill verkligen få det gjort så jag antar att jag måste sätta igång med det strax. Jag funderar även på att göra om min blogg, den ser ju så jävla tråkig ut och jag har haft det såhär ett bra tag nu. Ännu en grej jag måste sysselsätta mig med. Jag ska alltså stanna hemma ikväll och det gör inte mig speciellt mycket. Jag har ju varit hos baby i en vecka så det är skönt att vara hemma och umgås med familjen. Det är sällan jag är hemma och när jag väl är det så får jag se till att vara snäll. Idag har jag bara varit grinig men jag ska se till att ändra på det! Egentligen har jag inte ett skit att skriva här eftersom att jag skriver ner allt i min privata dagbok och då är det snålt med ämnen att skriva om här. Nåväl. Jag kan skriva när jag får en snilleblixt som heter duga.

Paramore - Crush crush crush

Det är fredag idag och jag vet inte vad jag ska göra faktiskt. Tvillingarna Andersson fyller tjugo idag och jag vill väldigt gärna åka och gratta dem men jag känner mig väldigt hängig och jag orkar inte det idag. Jag vill bara vara hemma och dona med allt här. Mitt rum är i stort behov utav lite städning. Jag städade ur garderoben och rensade ur lite kläder igår så garderoben är snygg ett tag framöver. Jag ska leta fram något snyggt tyg som jag kan ha istället för garderobsdörr. Den är bara ivägen eftersom att jag har en spegel precis vid garderoben och har jag dörren öppen så täcker den spegeln. Så jag ska försöka komma på någon riktigt smart lösning så att jag blir av med dörren. Ett skynke med tyg är ju inte så pjåkigt!

Jag sitter och håller tummarna för att morgondagen blir så som jag vill. Förhoppningsvis så kommer D hit om han mår tillräckligt bra och blir kvitt febern samt hostan som har härjat sedan i lördags. Jag vill verkligen att han ska bli frisk så att han kan göra mig sällskap här hemma. Han är min guldklimp och lyckas alltid göra mig glad. Jag har umgåtts med honom nästan hela lovet men jag kan ändå inte låta bli att sakna honom! Visst skulle vi behöva lite tid ifrån varandra så att vi inte tröttnar i sådant tidigt skede men jag säger emot mig själv konstant. När jag har bestämt mig för att jag ska revoltera och INTE träffa honom så är jag ändå där, hemma hos honom, några timmar efter mitt beslut om att sakna honom istället för att träffa honom. Jag är bra jävla underlig ibland.

torsdag 19 februari 2009

Duffy - Oh boy


Det här med kärlek gör mig alldeles mjuk och sårbar. Efter att ha spenderat sex underbara dagar hemma hos D så blev jag alldeles tom samma sekund som jag klev på bussen. Först kändes det bra och jag höll huvudet högt, men till slut så kom det upp ett par sorgliga låtar på ipoden och jag hade gråten i halsen. Men när jag kom hem så sysselsatte jag mig med diverse saker som att rensa ur garderoben och jag kände mig stark igen. Nu när jag sitter här och lyssnar på Duffy's Oh boy så känner jag mig tom återigen. Varför mår jag dåligt så fort jag åker därifrån? De har blivit en andra familj för mig och jag vet att jag kan åka dit om jag mår dåligt. Jag vet egentligen inte vad jag ska skriva men ensamheten går mig över huvudet och jag har bara lust att gå ut och ta en promenad i vinterkylan. Det är sex minusgrader ute men det är ingenting jämfört hur dåligt det känns att vara ensam när man har omgett sig med underbara människor i flera dagar. Jag önskar att telepati var en möjlighet. Då hade jag kunnat vara hos min baby just nu och bara myst mig genom natten. Jag har ingen lust att vara ensam gör det gör så fruktansvärt ont. Jag brukar inte störa mig på min egen ensamhet men ikväll så är det riktigt smärtfullt. Jag vill bara att det ska bli lördag nu så att jag kan ligga i mitt hjärtas famn ännu en gång.

Jag måste verkligen jobba på att jag är så känslig. Igår när jag skulle åka hem från Highlake så blev jag så jädrans deppig så att jag började halvgråta. D sa att jag fick stanna en natt till. Jag undrar om det var för att han märkte hur ledsen jag var eller för att han faktiskt älskar att ha mig där. När jag pratade med honom tidigare ikväll så sa han att jag fick stanna en natt till när jag sa att det gjorde ont att vara hemma. Jag önskar att han hade sagt det innan så att jag hade kunnat spenderat en natt till med honom. Jag vet att jag är patetisk som inte klarar av att vara ensam men jag är så otroligt kärlekssjuk nu. Han har gjort mig sådan och jag vet inte hur jag ska känna gentemot det. Allt jag vet är att han är bäst i hela världen och han är värd att vänta på. Just nu ska han bara vara hemma och bli frisk så att han kan komma till stora staden på lördag och umgås med mig. Jag håller verkligen tummarna.

Duffy - Save it for your prayers

Det här otroligt fina halsbandet fick jag av baby
på alla hjärtans dag. Förstå om jag blev glad!
Fick även ett till i guld med pärlor på.

Jag är lycklig och glad. Jag har spenderat sex dagar hemma hos baby. Sex otroligt fina dagar! Jag kom dit på alla hjärtans dag efter att ha spenderat en natt hemma hos Josefin. Jag kom dit lite över två och han mötte upp mig med cykeln. När vi hade suttit hemma hos honom ett tag så frågade jag: Vart är min present? Självklart skojade jag och vi hade bestämt att inte köpa något till varandra. Men då tog han upp två stycken halsband ur sin ficka och jag hade ingen aning om hur jag skulle reagera. Det första jag tänkte på vart att han säkert hade snott dem av någon dam i släkten och gett dem till mig. Men så var inte fallet. Jag blev glad! Röd i ansiktet och svettades som en gris pga lyckan som rann genom blodet. Tog snabbt på mig det ena halsbandet och det var dags att bege sig över gatan för att gå på kalas för hans farmor som fyllde år.

Väl framme på festen så bjöds det på välkomsdrinkar som var rejält spetsade. Jag blev glad och varm i hela kroppen efter bara ett glas. Men när ruset hade gett med sig så blev jag bara trött och hängig. Fast jag hade riktigt roligt! Vi halvpendlade mellan huset och partylokalen. Till slut vart vi trötta så vi gick hem och vilade. Men efter lite funderande så var vi på en annan fest där alla var fulla och sjukt himla glada. Men vi stannade inte där så länge utan gick hem och sov istället.

Det vi har gjort de här dagarna är typ sovit. Det har varit skönt att få somna i min babys famn varje kväll. Att det är hans ansikte jag ser först när jag vaknar gör mig lycklig och jag vill aldrig åka därifrån. Varje gång jag skulle åka hem så blev jag ledsen och han bad mig att stanna. Men idag så var jag så illa tvungen att åka hem och det tog verkligen emot. Ingen kan förstå hur bra jag trivs där och jag vill absolut aldrig åka hem. Han gör mig så lycklig hela tiden! Han ger mig tusen nya söta smeknamn varje dag och jag får aldrig nog av hans söta leénde. Det var helt okej att säga hejdå till honom idag men att åka därifrån gjorde mig så ledsen så det högg i hela kroppen och speciellt i hjärtat. Men jag ska inte deppa för jag träffar ju honom igen. Det är inte så att vi aldrig mer ses för det vet jag ju såklart att vi gör. Jag har aldrig tyckt om någon, eller älskat någon, så mycket som jag älskar honom. Snart har det gått två månader och mer än så ska det bli.

torsdag 12 februari 2009

Ratt - Givin' yourself away

Den här tjejen har jag känt sedan jag var tolvare. Jag är glad att hon finns för hon har verkligen underlättat för mig. Henne har jag pratat med när jag har mått dåligt och hon förstår mig verkligen. Vi har haft många bra år tillsammans men har dock träffats alldeles för lite och det ångrar jag. Jag ångrar att jag inte tog kontakt med henne oftare. Jag ångrar att jag inte riktigt fanns där när hon inte mådde som bäst. Men nu finns jag här och jag kommer aldrig försvinna ifrån henne. Jag vet att hon alltid kommer finnas här för mig också. Hon är en underbar person med en riktigt fin själ. Det finns inte en gnutta ondhet i den tjejen. Hon vet allt om mig och ingenting är osagt. Hon är min eviga pusspolare! Utan tvekan en utav världens bästa personer. Jag älskar henne!

Jag ska till Josefin imorgon och umgås med henne i Vingåker. Det ska bli sjukt mysigt eftersom jag verkligen saknar henne. Vi sågs på min fest hemma hos mig för någon månad sedan men hon försvann lika snabbt som hon kom. Men nu ska jag alltså åka hem till henne på övernattning. Då ska vi ta en massa bilder och bara snacka skit. Hon gör mig verkligen lycklig. Hon är egentligen en riktig idiot eftersom att hon alltid retar mig, men jag kan inte låta bli att tycka om henne iallafall. You're my only one.

När jag väl har sovit hos Josefin en natt så ska jag åka direkt till Högsjö från Vingåker. Det blir skönt att inte åka en hel timma den här gången, tacka gud för det. Nu blir det högst en kvart och jag kan definitvt pusta ut. Man blir så jävlarns rastlös när man sitter på en buss i en timma. Om det är byte på bussen så får man stå och frysa i Vingåker om man åker från Katrineholm. Men det slipper jag. Skönt som bara den.

Nickelback - Rockstar

Hujedamig i havet vad jag är trött! Varit på alla lektioner i skolan idag och jag känner mig faktiskt ganska stolt. Jag har nog kommit ur den skolkfas jag precis gått igenom. Det hurrar jag för! Jag tycker att skolan är rolig när man får träffa alla underbara människor, vilket är den största anledningen till att jag överhuvudtaget går dit. Att jag pluggar på det är bara ett plus.

Jag har varit hyperaktiv hela dagen idag vilket kan leda till att jag blev trött som en gnu så fort jag satte foten innanför dörren här hemma. Resten av dagen ska jag bara sova och gotta mig framför tvn. Jag tänker unna mig själv lite vila nu när jag har kämpat så hårt i skolan idag. Vi hade t.ex över två timmars lång ensemble idag och visst gick det bra, men till slut var jag döv och bara allmänt trött. Ont i huvudet hade jag också. Men sedan fick jag i mig lite pannkakor och då vart jag hyperaktiv igen. Suck, min kropp är underlig och spelar spel med mig.

onsdag 11 februari 2009


Soft skoldag idag. Kom dock lite sent imorse då jag försov mig som vanligt. Jag tänkte inte ens gå till skolan pga skitjobbig huvudvärk. Men då kom mamma och pappa och gormade om att jag inte fick åka till Högsjö i helgen om jag inte gick till skolan. Ett ganska bra men slugt sätt att muta mig på att de vet att jag går till skolan om jag säger så! Så jag höjer hatten för deras slughet. Duktigt morsan, jag vet allt att du läser! ;)

Jag hade prov på naturkunskapen idag. Men eftersom att jag har varit sjuk och mått dåligt ett bra tag nu så har jag inte riktigt gett mig på att göra naturkunskapen. Men som tur är så skulle jag få komplettera provet genom att redovisa lite muntligt v.12 då hon kommer tillbaka efter en kort mammaledighet. Så då har jag tid på mig att träna! Vi hade dock ingen engelska idag men jag klagar absolut inte. Då fick vi sluta tjugo över ett, precis efter kören som förövrigt gick piss idag. Jag ville bara hänga mig när vi tränade stämmor, suck! Kör är kul vid vissa tillfällen men idag gick det verkligen dåligt.

Imorgon har vi ensemble igen och just nu har vi temat sextiotal, och The beach boys är det som gäller nu. Jag känner mig förvirrad och en aning kluven gentemot det. Beach boys i all ära men jag kan nog ingen av deras låtar. Speciellt inte utantill! Men det ska bli intressant och se hur det blir i slutändan. När vi väl får spela igenom sen så kommer det gå bättre. Man kan inte döma en låt utifrån att bara höra den, att få spela den ger en helt annan känsla.

tisdag 10 februari 2009

Ratt - Slip of the lip


Jag gör absolut ingenting annat förutom att lyssna på musik. Jag har precis kollat klart på film men den var bara lång. Den stimulerade eller underhöll inte mig tillräckligt. Jag funderar på att gå ut en liten stund och andas in lite härlig vinterluft. Vi har för tillfället inget värme i vårat hus vilket leder till att vi inte har något varmvatten och kan alltså inte duscha. Fyfan för det säger jag bara! Men jag har ett el-element står på mitt rum just nu iallafall så att jag har lite värme. Skulle vara tråkigt om jag vaknade upp imorgonbitti avliden av kylan.. Öhm!

Min dag har varit fruktansvärt tråkig och jag har inte gjort någonting egentligen. Jag har bara suttit och suktat och längtat efter att någonting ska hända. Fast det hände dock ingenting, tråkigt nog. Och det kommer det nog inte göra ikväll heller. Jag kommer nog bara sitta och dö. Mitt skrivande just nu känns onödigt men jag skriver iallafall. Hmpf.

Pink - I don't believe you

Jag vet inte riktigt vad jag ska säga. Det som hände igår fick mig att bryta ihop totalt och jag inser att jag faktiskt måste skärpa mig. När en familjemedlem hamnar på sjukhus så förstår man att man måste ta tag i saker och ting. Jag beter mig oftast som ett arsle och jag har ingen aning om varför. Jag tänker iallafall bättra mig och uppskatta det som jag har.

måndag 9 februari 2009

Mötley Crüe - You're all I need

hur illa det än är så kan man lösa det tillsammans
sålänge man har trogna vänner och kära så går det
man ska aldrig tveka på en annan människas existens
eller betydelsen av det, man ska hålla huvudet högt
man ska inte låta sig brytas ned av det man skräms av
att visa svaghet är inte svaghet i sig
att våga gråta visar att man har styrka
att kunna värdera en annan människas liv så högt
är inte något man gör varje dag men det händer
jag värderar mina vänner, min familj, min pojkvän
och jag vet att de finns kvar vad som än händer
jag tvekar inte på min eller deras existens
eller betydelsen av den

Nickelback - Savin' me

Glad pojkvän.

Aerosmith ljuder som vanligt ur mina högtalare. Jag sitter och huttrar och hoppas på att farsan ska slå igång värmepannan så att jag får värme i mitt rum och så att det finns varmt duschvatten. Jag har inte duschat sedan i lördags och känner mig vidrig. (Det låter sliskigt, jag vet, men jag luktar inte illa iallafall.)

Helgen har ju spenderats hemma hos D. Jag kom dit lördag eftermiddag och vi mötte upp Marcus. Vi gick hem till D och slappade lite. Till slut försvann de iväg och efter fyrtio minuter helt själv så kom Albin in på msn. Jag bad honom, desperat må jag säga, att komma hem till D för jag var helt jävla själv. Han kom inom några minuter. Vi sjöng och spelade gitarr och till slut kom D och M tillbaka. Då började de shotta whiskey och efter ett tag spårade det ut. Klockan två på natten gick vi hem till M i snöovädret för att hämta med förnödenheter. (läs: alkohol) Vi fick med oss en flaska vin och en flaska Jägermeister-kopia vid namn Meisterschutz(?) Hur som helst så snuttade jag lite på mitt vin och grabbarna högg in snabbt på de starka grejerna. En timma och tio shots senare så var de tre grabbarna jävligt ostadiga. Albin gick hem och jag hängde med grabbarna. Natten spenderades på toaletten då jag satt och strök på D's rygg. Stackaren! Efter att vi hade fått med oss D ner till källaren så tog jag undan på all disk. Klockan halv sju var vi i säng. Det var en hård men kul kväll med vin och snöbollar.

Igår hade vi en mysig hemmadag, jag, D och M. Vi hojjade till konsum och köpte förnödenheter (godis och glass denna gång.) Sedan kollade vi på film. Det blev Grudge 3 och den sög värre än de tidigare filmerna. Inte läskig någon gång och det är den kicken man söker i en skräckfilm. The Grudge borde inte ens kunna kallas "skräckfilm", så löjlig var den.

Och idag då.. Ja, det var skola som stod på schemat. Jag var med på varenda lektion och fick MVG på en uppgift om mitt Drömyrke vilket är singer/songwriter. Jag har aldrig tidigare fått ett MVG så jag sat där och var mallig med glädjetårarna i ögonen. Jag blev fruktansvärt glad! Jag, Philip och Linnéa deltog inte på gympan så vi satte oss i hallen och åt pommes istället. En riktigt jävla nyttig gympalektion må jag säga. Men nu ska jag ju hoppa in i duschen och sedan plugga matematik. Tjarå.

fredag 6 februari 2009

Sister sin - Death will greet us


Tristessen stiger mig över huvudet och jag absolut ingenting att göra. Jag skulle kunna plocka undan på all skit i mitt rum? Nej, det orkar jag inte. Jag kanske skulle arbeta med matten? Nä, jag är för trött. Jag kanske skulle äta upp min mumsiga chokladkaka som jag har här bredvid mig? Ja, bra! En suverän idé. Jag har fem flaskor med julmust på mitt skrivbord varav fyra är tomma, men jag har helt enkelt ingen ork till att plocka undan det. Det stinker vitlöksdressing i mitt rum då jag åt det till salladen förut. Jag kanske skulle plocka ner tallriken åtminstone? Hmpf.

Jag har sysselsatt mig med att sy in ett par byxor i någon halvtimma nu. Jag köpte dem för cirka två år sedan och de har blivit använda ungefär tio gånger under hela den tiden. Och jag hatar snygga kläder som bara ligger och skräpar i min garderob. Så jag sydde in dem så att jag kan börja använda dom emellanåt.

Beastie boys - Fight for your right


Jag har världens fetaste och jobbigaste huvudvärk. Helt ärligt så vill jag bara gå och lägga mig, jag är supertrött! Men det är ju fredag och det innebär godis och pizza så jag ska hålla mig vaken tills dess. Jag vill väldigt gärna åka till Högsjö och umgås med D men det får vänta några dagar. Jag var där från onsdag till torsdag, jag vill inte tränga mig på på något vis.

Jag hoppas verkligen att morgondagen blir som jag vill; att jag åker till Högsjö och sedan lite småparty. Att få träffa baby kan göra mig glad en vecka framöver, men det är inte bara det. Jag vill hitta på något. Som förra helgen då vi åkte till Vingåker och Österåker. Det var en riktigt jävla rolig helg. Så vill jag ha det denna helg också. Jag skulle ha hittat på något med mina pojkar ikväll men huvudvärken tar över hela mig och jag orkar knappt hålla ögonen öppna. Men som tur är så har jag mina glasögon som underlättar för mig att se.

Snart så ska jag iväg med familjen och köpa lite smått och gott inför kvällen. Jag ska bunkra upp med godis och annat sött. Fast det söta som jag verkligen vill ha här sitter i Högsjö och lökar framför en film eller någonting liknande. Vad jag saknar honom trots att jag träffade honom idag..

KT Tunstall - Suddenly I see

Jaha, det är fredag och vad gör jag? Jo, jag sitter och försöker värma mina isbitar till fötter. Ibland är det lite halvsug med täta skor då man har strumpor på sig. Strumporna suger åt sig all fukt och i värsta fall så går man runt med iskalla och våta fötter hela dagarna. Det är ingenting jag tycker är speciellt mysigt men hellre det än att gå utan strumpor alls. Då blir man iskall på två sekunder och det finns inte en chans att man lyckas värma fötterna.

Nog snackat om mina fötter. Min fredag kommer bli den tråkigaste på länge och jag har ingenting att göra. Förra fredagen så umgicks jag åtminstone med Dennis och hade någonting att göra. Men idag är jag strandsatt i mitt hem med absolut nada att sysselsätta mig med. Jag ska nog städa, sedan göra gitarrläxan. Och matematiken såklart. Jag ska faktiskt försöka bli klar med min matteplanering idag så att jag kan be om en ny och få göra provet så jag kan börja på nästa kapitel. Jag är fortfarande kvar på grundmatematiken men snart är jag på A-kursen om jag ligger i som en tok nu! Jag kanske blir idiotförklarad nu när jag skriver att jag är kvar på grundkursen, men har man svårt för matte så är det inget man kan göra åt saken. Men jag börjar komma igång nu och snart är jag klar med grunden! Skönt!

torsdag 5 februari 2009

Sister sin - One out of ten


Vilket härligt dygn jag har haft! Vid klockan fem igår eftermiddag så mötte jag Martin och D nere på stan. Vi strosade runt en stund och sedan mötte vi storasyster i en skoaffär. Medans hon prövade skor så satt D och slog mig med ett skohorn. Jag kan säga att det gjorde ont, satan också. Vi lämnade storasyster nere på stan och tog bussen hem till mig. Slog på någon värdelös film och myste. Framåt åtta åkte vi ner på stan igen och käkade på donken, sedan tog vi bussen hem till D 20.55! Lagom framme i Högsjö så kollade vi på ännu mer film och myste ännu mer. Jag somnade vid halv två någon gång och D låg och puttade på mig ett bra tag. Förde konversationer med en skitpigg tjej som har ett ord just då; Mm. Efter att ha legat och puttat på mig och pratat i en hel evighet så somnade han till slut också.

Vi vaknade imorse vid klockan sex men somnade om lika snabbt. Vi vaknade vid ett igen och det resulterade i att vi inte åkte till skolan. D kände sig krasslig och jag var bara allmänt skittrött. D gjorde frukost och vi satte på en värdelös film. Till slut var det dags för mig att åka hem. Han följde mig till bussen och vi sa hejdå.

Det suger att säga hejdå till D eftersom att jag börjar sakna fanskapet samma sekund som jag sätter mig på bussen. Trots att vi bara slåss och jävlas när vi umgås så kan jag inte låta bli att sakna att få en muskeldödare på armen. Visst är det sjukt, att man kan sakna någon en halv minut efter att man har skiljts åt? Ibland suger det och ibland är det en härlig känsla. Idag var det det förstnämnda.

sixer

tisdag 3 februari 2009

Volbeat - Maybellene I hofteholder

Tröjan jag köpte, fin va?
Tyckte den var skitball.

Nu är jag hemkommen från Lager 157. Eller, det var bra många timmar sedan jag kom hem men jag har bara inte orkat skriva. Såg på filmen Calendar girls för ett litet tag sedan, en ganska roande film faktiskt. Men nu är det musik som gäller; Sister sin och Judas priest.

Jag fick med mig lite grejer hem från Lager. Bland annat t-shirten som ni kan se ovan med Stålmannen på. Den är inte till mig utan den köpte jag till D. Med tanke på hur mycket han har stöttat mig och funnits där för mig så ville jag köpa något till honom för att visa hur tacksam jag är. Ibland räcker det bara inte med kärlek, utan man får lägga till det där lilla extra. Utöver t-shirten så fick jag även med mig två linnen och en oversized tröja med tryck på samt ett par svarta diamantörhängen. Hela kalaset gick på 254 kr och det mådde min plånbok bra av. Inget går upp emot lite härlig shopping i vinterkylan.

Nu är klockan lite över halv tio på kvällen. Jag skulle må bra av en värmande dusch och sedan lägga sig i sängen och sova tills klockan ringer imorgonbitti. Fyfan för alarmklockor.

sixer

Pink - Glitter in the air

Bestämde mig för att ta på mig glasögonen nu efter skolan. Brukar dock inte använda dem utanför mitt hem men det underlättar för min syn. Jag skulle nog bli mobbad om jag använde dem i skolan.

Hemkommen från en skoldag som föll mig i smaken. Jag är pigg och glad, det har varit en sjukt bra dag idag helt enkelt. Jag fick träffa mina tjejer, baby samt resten av mina vänner i klassen. Att få gå genom en korridor där alla känner alla är en grymt bra grej. Varannan sekund så hälsar man på en ny person och småpratar. Cirka en sekund efter det hittar man ännu en person som man tycker om och småpratar med den individen också. Det är nog inte alla linjer som har det just så, men vi på estet är så sammansvetsade och det gillar jag.

Snart är det dags att käka makaronilåda och sedan hämta upp syrran för att sedan åka mot Hälleforsnäs då vi ska till Lager 157 och shoppa lite smått. Dit kan man åka även fast man inte har plånboken full med tusenlappar för där kostar det mesta mellan 25 kr upp mot tusenlappen beroende på vilket plagg man vill ha med sig hem. Nu har jag en del pengar i min söta lackplånbok, men allt ska inte spenderas idag. I helgen ska jag säkerligen festa tillsammans med baby samt några vänner möjligtvis. Jag håller tummarna!

måndag 2 februari 2009

Nickelback - Next go round

Musik är det som gäller för mig just nu. Jag har ingenting speciellt att göra. Jag kanske borde läsa lite i boken som vi håller på med i svenskan men just nu orkar jag inte. Kanske innan jag går och lägger mig och vill varva ner en gnutta. Såg på filmen "Benjamin Buttons otroliga liv" för ett litet tag sedan. Den var nästan tre timmar lång men värd varenda sekund och minut. Jag rekommenderar verkligen den. Den är en aning tårdrypande men alldeles underbar.

Imorgon så kanske jag åker till Lager 157 med storasyster och mamma. Dags att ge sig på lite budgetshopping nu när man ändå har lite pengar i plånboken. Jag behöver köpa nya linnen och tröjor. Jag ska ta ut lite pengar från mitt sparkonto imorgon så att jag kan investera lite nya kläder och bjuda D på lite käk på onsdag. Han har gjort så pass mycket för mig så jag känner att jag vill återgälda honom på något vis.

sixer

Pink - Please don't leave me


För tillfället känner jag mig en aning värdelös och ensam. Det är ingen annan hemma än jag och det enda ljud som hörs är fingarna som glider över tangentbordet samt musiken som dunkar ur mina högtalare. Visst är det skönt att vara ensam hemma och slippa prata eller göra någonting speciellt egentligen, men nu vill jag desperat ha sällskap. Jag har ringt D kanske tjugo gånger denna morgon men han svarar såklart inte. Fast jag ska inte klaga, jag har umgåtts med honom hela helgen och då behöver han gott inte svara när jag ringer. Vore bara skönt att höra hans röst nu när jag är så ensam.

Inatt så drömde jag den sjukaste dröm jag har drömt på länge. Jag var på P&L och där fanns det som ett badhus med en massa roliga ruschkanor (stavas det så?). Hur som helst, de där ruschkanorna var ju hur äckliga som helst och jag fick ju panik när jag hade hela kroppen under vattnet och jag kunde inte se annat än oklara bilder. Desperat försöker jag ta mig därifrån och när jag väl gör det så springer jag som ett litet barn för att leta efter D som var där med mig. Vad han gjorde ska jag inte ens gå in på men jag blev sjukt förbannad i drömmen iallafall. Men jag väckte mig själv och intalade mig att det INTE var verklighet och att jag inte har någonting att oroa mig för. Men nu när jag har haft den här tröga drömmen så försöker jag få tag på honom men jag kommer inte riktigt ända fram till den punkt då han faktiskt svarar. Jag blir seriöst trött på att ringa, men motivationen till att höra hans röst gör mig sjuk i huvudet och jag fortsätter såklart att ringa. Stackars kille!
sixer

söndag 1 februari 2009

Pink - Mean

It reminds me when you'd undress me with your eyes.

Att komma hem till sitt eget är en härlig känsla, att veta här är jag trygg och här hör jag hemma. Sedan jag började umgås med D så har jag fått en sådan dubbel känsla. Varje gång jag går innanför dörren i Strand's bygd så känner jag mig trygg, att veta att jag kan rymma dit när jag känner att jag inte orkar eller vill vara hemma. Jag har inte fått en sådan känsla tidigare, att jag skulle kunna känna mig riktigt trygg på mer än en plats. Men att de verkligen välkomnar mig och får mig att känna mig säker gör mig glad. Om jag hoppar över frukosten en morgon så får jag onda ögat och de praktiskt taget trycker i mig mat. Att bli tvångsmatad är väl ingen höjdare men att de bryr sig om att jag äter och att jag inte blir för mager är ju suveränt. Jag hoppas verkligen att jag är där länge till. Min andra fristad.

sixer

Pink - Crystal ball

Min helg är över och imorgon är det skola igen. Helgen har spenderats i Högsjö tillsammans med Dennis och Marcus. Jag har haft det riktigt trevligt och jag har mått bra hela helgen. Fredagen spenderades hemma hos Dennis där vi drack lite vin och lyssnade på en massa bra musik och vi satt och sjöng med allihopa. Jennifer och Sanna gjorde oss sällskap och det var jättekul. Vi gick och la oss hyfsat tidigt (om klockan tre på natten räknas som hyfsat tidigt).

Lördagen började hemma hos Dennis, vi såg på film och bestämde oss för att åka in till Vingåker för att köpa godis och äta pizza. Så jag bjöd Dennis på pizza och efter måltiden så gick vi till Ica och Konsum för att handla det vi behövde (fett med godis alltså). När vi stod och väntade på D's mamma så kom hans kompis förbi i en skrotig gammal Volvo med kotuta. Till slut så satt vi alla tre i baksätet och vi åkte runt i Vingåker. Vi åkte till några bönder mitt ute i ingenstans och jag kände mig otroligt malplacerad där. Vi blev lämnade där medans D's vänner åkte och fixade dricka för kvällens fest. De kom och hämtade oss och vi åkte till Österåker där Linus bor. Vi drack Bacardi med sockerdricka och såg på gamla bilder. Sedan framåt natten sjöng vi till Kiss och drack lite till. Vid tolv blev vi hämtade av D's pappa och så fort vi kom hem så satte vi oss vid en varsin dator och började skriva på en låt som vi planerat.

Så i ungefär en och en halv timma satt vi och knåpade med texten som blev riktigt bra, fast den är dock inte klar ännu. Förhoppningsvis så kommer vi spela in den inom en snar framtid när refrängen är klar och all text är färdig. Jag hoppas att den blir riktigt bra! Jag håller tummarna.

Imorgon så är det skola igen. Det känns kämpigt eftersom att jag inte har varit där på en vecka. Det tar emot att gå dit och jag skulle helst bara vilja stanna hemma tillsammans med D och bara ha det fint. Men jag måste börja plugga och ta tag i mitt liv, jag kan inte låta det glida iväg mer. Jag har haft mitt roliga och nu är det över. Om jag vill ha en framtid med arbete och förhoppningsvis lön så måste jag kämpa mig genom gymnasiet och förhoppningsvis högskolan sen.

Allt börjar falla på sin plats nu. Jag har en fruktansvärt fin pojkvän som absolut inte kan sluta vara underbar. Jag har jättefina vänner som jag tyvärr inte har träffat på ett tag pga att jag har varit sjuk. Men det ska jag ta igen nu när jag ska tillbaka till skolan den här veckan. Förhoppningsvis så får jag träffa D något i veckan. Men eftersom att jag har varit där sedan i fredags så känns det som att jag tränger mig på mer än nödvändigt. Trots att han har sagt att han älskar när jag är där så känns det som att ständigt är ivägen.

Nu ska jag se klart på filmen Seven pounds och förhoppningsvis så ringer D mig om ett tag. Jag kanske hinner somna innan men jag ska försöka att hålla mig vaken så länge det bara går

sixer