Ensamhet..

Tillbaka i Katrineholm, motvilligt må jag säga. D flydde sin kos till Borlänge idag för att gå på P&L-festivalen. Jag är alltså strandsatt här i Katrineholm utan ett endaste förbannade skit att göra. Det känns tråkigt att vara ensam men samtidigt ganska skönt att få sakna honom. Det är klart att det kommer suga utan honom men jag får helt enkelt klara mig. Det är bara en vecka, inte en hel livstid och det tackar jag för. Ikväll så ska jag ligga hemma och läsa min tredje Twilight-bok, kanske kika på filmen en gång till och sedan försöka somna tidigt. Vaknade klockan tidigt imorse av att pojkarna skulle upp och packa och diverse andra saker som behövdes för deras resa.

När jag och grabben skulle säga hejdå tidigare idag så försökte jag hålla mig stark men det sprack och tårarna bara rann. Jag varnade honom igår för att eventuella tårar kunde komma fram ofrivilligt och det blev som jag sa. Han sa hela tiden: nu måste jag verkligen gå, vi ska åka nu. Men jag lyckades sno ett par kyssar och en hel del kramar. Han lämnade mig för att sitta där och grina helt själv. Men några minuter efter han hade lämnat mig så kom han tillbaka, la mig ner på sängen och gav mig mer kyssar och mer kramar.

Folk som känner mig vet att jag är en mycket känslig person. Jag känner mig väldigt nere och när jag är ensam så blir det just såhär, att veta att jag inte har min älskling inom rimligt avstånd så att vi kan träffas. Han borde vara framme i Borlänge snart. Men det ska bli roligt för honom att se en massa skitbra band, jag önskar att jag också var där och kunde hoppa till Mötley crüe på torsdagnatt! Det enda jag kan göra är att sitta hemma och drömma mig bort till P&L och föreställa mig att jag var där, i publiken i famnen på mitt hjärta som håller mig så ömt.

Tillbaka till verkligheten nu. Känner att tårarna börjar krypa fram och jag känner mig patetisk som blir så ledsen. Är man kär så är det klart att man blir depp när man inte får träffa den person man så gärna vill umgås med på en hel vecka.

Jag får försöka sysselsätta mig så gott det går. Jag funderar på att sy en fin sommarklänning, då har jag iallafall sysselsättning i en dag eller två.