Jag vill tacka dig för att du gör mitt liv så bra.Du är den enda.
Jag är hemma efter en hel helg hemma hos D. Vi har inte gjort så mycket annat än att pallra oss till kiosken och köpa godis och resten av tiden har vi bara legat och degat, vilket verkligen behövdes. Jag kan inte förstå hur underbar en människa kan vara, det är bara så ofattbart för mig. Här har jag en människa som alltid gör mig glad även fast jag är elak och slår honom. Men det är väl kärlek, eller? Jag är väldigt glad över att han finns där och kan göra mig lycklig. Han låg vaken med mig inatt för att jag mådde så illa. Han frågade hela tiden om jag ville ha någonting eller om det var något jag behövde. Jag kunde inte göra annat än att sitta och se bitter ut pga mitt illamående. Annars hade jag kastat mig runt halsen på honom och hållt honom hårt. Han finns hela tiden där även fast man inte kan tro det. Det kanske beror på att jag är nykär, men han är verkligen en suverän person! Hans leénde får mig att smälta, hans personlighet får mig att vilja finnas, hans humor gör så att jag vill skratta mig till döds. Hela han är perfekt och ingen eller inget kan toppa honom.
När vi satt på bussen för att åka tillbaka till skolan idag så hoppade helt plötsligt en fotograf och reporter från Kuriren på bussen och började prata med mig och Dennis. Det hela handlade om bilbälte på bussen och de började fotografera. Där satt man, snuskig och inte iordninggjord för fem öre och håret var lockigt. Jag var inte så sugen på att fastna på bild men det kändes som att jag var så illa tvungen. Fotografen var inte sen med att ta bra många bilder så vi kunde bara sitta där som ett par marionetter och försöka se bra ut utan att skrämma ihjäl folk. Tänk er en skäggig D och en flottig K, inte en kombination som fascinerar direkt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar