Hela dagen har jag gått och mått dåligt för egentligen ingenting. Gråtit en skvätt bara för att. Vad onödigt det känns! Jag har egentligen ingenting speciellt att vara ledsen över. Jag vet att alla problem som jag bär just nu kommer jag bli av med inom kort. Men ändå så kan mitt undermedvetna inte låta bli att få mig att må dåligt. Vad jag hatar det! Men nu ska jag se så positivt på allt och inte må dåligt en enda sekund utav min dyrbara tid. Det här har jag sagt tusen gånger innan men jag ska få det att funka den här gången.
Anledningar till att jag inte ska må dåligt:
- Jag har en skitbra pojkvän som gör mig glad
- Jag har jättebra vänner som finns där 24/7
- Mitt underbara brorsbarn Ebba
- Mina skitfina syskon
- Mina föräldrar som alltid bryr sig
Jag har funderat på att bli utbytesstudent. Jag skulle jättegärna vilja åka till ett annat land och spendera ett år där, bara för att få uppleva något och få erfarenhet. Det skulle vara coolt att vara utbytesstudent i till exempel Spanien eller kanske London. Det skulle inte vara helt fel. Tyvärr så är jag nog alldeles för feg och hemmakär. Jag skulle inte kunna lämna mina vänner, familj och pojkvän för att jag själv ska få upplevelser. Visst skulle det vara härligt men jag trivs bra här och vill inte byta ut det för något annat i hela världen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar