söndag 22 februari 2009
Paramore - Franklin
Klockan börjar närma sig halv tre och snart är det dags att bege sig mot resecentrum för att ta bussen till Högsjö. Men idag så är det en såndär jobbig buss, så jag måste alltså byta i Vingåker. Så där kommer jag stå i tjugo minuter och frysa rumpan av mig. Men visst är det värt det eftersom att jag får träffa min sötnos. Den här gången får jag inte glömma att ta med mig dagboken. Det är som terapi för mig, att få skriva av mig i min dagbok och det gör mig gott. Jag mår bättre när jag skriver! Tiden går så fruktansvärt sakta häromkring. Är det för att man har så jädrans tråkigt hela tiden? Kan mycket möjligt vara därför.
Jag har varit uppe hela natten och knappt fått någon sömn. Jag väntade på att D skulle ringa. Men när han kom hem halv fyra inatt så trodde han att jag sov. Det var så typiskt. Här har jag väntat dag och natt på att han ska ringa så tror fanskapet att jag sover trots att jag sa åt honom att jag skulle stanna uppe tills han ringde. Nåväl! Jag kan inte klandra honom. Det är bara onormala personer som är uppe hela natten och ja, jag inkluderar mig själv i den kategorin.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar