Duffy - Tomorrow

Klockan är alldeles strax ett på förmiddagen och jag har precis gått upp. Mitt humör är bättre än någonsin och idag är jag glad. Det beror på att D ska komma till mig idag. Vi är väldigt sällan här och när han väl kommer hit så släpper jag inte honom förräns jag är riktigt tvungen. Han är fortfarande sjuk men han mår nog tillräckligt bra för att komma till lilla mig. Men innan jag möter honom vid bussen halv sex så ska jag städa mitt rum och sedan åka iväg och handla. Man behöver ju lite gott när man har pojkvännen här. Vi brukar alltid köpa sjukt mycket godis som går åt på bara en kväll. Det är sjukt vad gott godis är. Hur som helst. Jag har en del att göra idag eftersom att dammlagret överallt är ganska tjockt. Jag känner mig kluven till det här med städning; jag hatar det men efteråt så blir det ju så snyggt. Så på vis så kan jag inte låta bli att ha en liten förkärlek till det.

Idag så har jag och D varit tillsammans i två månader. Det låter nog lite patetiskt att jag säger det så, eftersom att två månader inte är en lång tid. Men de här två månaderna är nog de allra bästa i hela mitt liv. Jag har lärt känna och börjat älska en person som betyder mycket för mig nu och kommer göra det framöver också. Det är nästan som att vi har känt varandra i en hel evighet. Som att han har borrat sig genom min hud och alla andra organ. Han är överallt i min kropp och han följer med mig vart jag än går. Han finns där för mig likaså jag finns där för honom!

Nu är lovet snart slut.. Jag kan inte säga annat än att det har gått fruktansvärt fort och jag vill bara ha ännu mer lov. Men nu när skolan börjar så händer det ju faktiskt lite roliga saker. Våran naturkunskapslärare kommer vara mammaledig i några veckor så då är de lektionerna uteslutna. Och vecka tio så ska vi uppträda med våra ensemblelåtar samt körlåtar. Kören struntar jag nog i men ensemblelåtarna är alldeles underbara. Och jag får vara i samma grupp som Linnéa, Philip, Johnny, Tom och Johannes. Alla är talangfulla på sitt vis och ibland är det svårt att komplettera allt men för det mesta så funkar det. Så när vi väl ska spela upp så måste alla komma och kolla såklart! Jag får en sådan kick av att se en stor publik och alla ser på mig och mina kompanjoner på scen. Jag ryser av bara tanken! Underbart!